Lyrics of Vill du ha mig ändå - Tomas Andersson Wij

Vill du ha mig ändå (original)

Jag var 17 år när jag kom hit
Med två dunkar Stockholmsvit
Och jag gick ner för gatan
Och speglade mig i fönstren
Jag hade släppt en bomb i mitt barndomsland
Det var nya spår, nya namn
Jag skulle ge mig själv det jag inte fått
Jag skulle springa kapp dom tåg som gått
Jag blir aldrig den
Jag skulle vilja vara
Vill du ha mig ändå
Så får du mig, du får mig
Jag var 17 år när jag kom hit
Jag har fyllt rummen bit för bit
Jag kan ge mig själv det jag vill ha
Ändå vaknar jag om nätterna
Och tror att allt ska tas från mig
Att jag målat in mig, straffat ut mig
Att jag missat nånting helt centralt
Och att ingen bor längs den väg jag valt
Jag blir aldrig den
Jag skulle vilja vara
Vill du ha mig ändå
Så får du mig, du får mig
Jag var 17 år när jag kom hit
Jag har fyllt rummen bit för bit

(translation)

I was 17 when I came here
With two cans Stockholm Suite
And I went down the street
And reflected me in the windows
I had dropped a bomb in my childhood country
There were new tracks, new names
I would give myself what I did not receive
I would race the trains that have passed
I'll never be that
I would like to be
Do you want me anyway
Then you get me, you get me
I was 17 when I came here
I have filled the rooms piece by piece
I can give myself what I want
Still, I wake up at night
And think that everything should be taken from me
That I painted myself in, punished myself out
That I missed something completely central
And that no one lives along the path I have chosen
I'll never be that
I would like to be
Do you want me anyway
Then you get me, you get me
I was 17 when I came here
I have filled the rooms piece by piece