| Vart tog du vägen? Åren går |
| Jag trodde aldrig att vi skulle glömma, sluta drömma |
| Och kanske ringer vi ibland |
| Lika förvånade att alltihop försvann |
| Lika fort som vi levde då, vi brann |
| Vi ville och vann |
| Vi var oslagbara |
| Vi sköt från höften |
| Vi hade svaret på allt |
| Alla flickor log |
| Och vi gav, vi tog |
| Vi gick ut |
| Och natten skulle aldrig ta slut |
| Jag går till jobbet, kommer hem |
| Och jag har skaffat allt som jag behöver, fina möbler |
| Jag läser sagor, lagar mat |
| Och jag är lycklig |
| Och på andra sidan stan i ett hus lever du likadant |
| Med kvinna och barn |
| Vi var oslagbara |
| Vi sköt från höften |
| Vi hade svaret på allt |
| Alla flickor log |
| Och vi gav, vi tog |
| Vi gick ut |
| Och natten skulle aldrig ta slut |
| Då ses vi väl ibland |
| Och du frågar vad jag gör |
| Jag berättar nåt du säkert inte hör |
| Då vi har blivit äldre |
| Hälsa och krama, vi hörs |
| Oslagbara, oslagbara |
| Oslagbara, oslagbara |
| Vi var oslagbara |
| Vi sköt från höften |
| Vi hade svaret på allt |
| Alla flickor log |
| Och vi gav, vi tog |
| Vi gick ut |
| Och natten skulle aldrig ta slut |
| Oslagbara, oslagbara |
| Alla flickor log |
| Och vi gav, vi tog |
| Vi gick ut |
| Och natten skulle aldrig ta slut |