| Felicias sonett |
|---|
| Fåglar i Felicias skog |
| — skogen är av koppar |
| Flög så att Felicia log |
| Och sitt hår tillbaka slog |
| Fullt av fåglakroppar |
| Som hon ömt i handen tog |
| Handen kupad, fylld av liv |
| Strykes ömt av fjäder |
| Och uppmanar mig; beskriv! |
| Men ta ej för långa kliv |
| Genom husets väder |
| Vars förnamn är -«driv» |
| Hjärtat är en pumpmaksin |
| Men munnen är Guds öra |
| Lyssna då på detta vin |
| — Inte du! Ditt fyllevsin! |
| Det får andra göra |
| Uti viken min … |
