Lyrics of Bröderna Holm - Torsson

Bröderna Holm (original)

Det var Kristi himmelfärd, snön låg kvar trots våren
Jag var ute o lekte med bröderna Holm
Vi kom från Svarta havet, passerade Bosporen
På en å, i utkanten av Tidaholm
Börje Holm var äldst, två år äldre än Sören
Han tuggade tobak o var kapten ombord
Han spottade i vattnet, från sin plats i fören
Det var alldeles tyst, ingen sa ett ord
Jag stog längst bak på flotten, i den blåa anoraken
Det blev kallt o fuktigt när regnet strilade ner
Det fanns en katt ombord, med ett halsband om nacken
Den var bra att ha, för en katt hör mycket mer
Vi angjorde land, o tog med den svarta katten
Det hotade att blåsa upp till storm
Börje hade vässat en käpp, o fyllt en hink med vatten
När jag plötsligt fick syn på två män i arméns uniform
Dom föddes på Hökensås, men bodde i Tidaholm
Båda två, bröderna Holm
Dom föddes på Hökensås, men bodde i Tidaholm
Båda två, bröderna Holm
Jag såg dom nere vid vattenbrynet, jag stod gömd bakom en gran
Jag var den ende som såg dom komma dit
Dom hade vars ett skjutvapen o siktade på en svan
Som var brandgul om fötter o näbb, i övrigt vit
Den ene hade mörkbrun hy, som om han kom från Indien
Han såg ut som om nånting i näsan var till besvär
Den andre var kraftigt byggd, hade kolven intill kinden
O han spände långsamt hanen på sitt gevär
Plötsligt nös den mörke, o tappade sin mössa
Han böjde sig ner för o ta den, men föll omkull
Då stötte han till den andre, som tappade sin bössa
O jag minns att jag blev glad för svanens skull
Bössan föll i vattnet, o naturligvis blev den blöt
Dom tog bössan o mössan med sig, o gav sig av
Sen föll den första droppen, o jag tittade upp o beslöt
Att fälla upp kapuschongen o gå tillbaks
Dom föddes på Hökensås, men bodde i Tidaholm
Båda två, bröderna Holm
Dom föddes på Hökensås, men bodde i Tidaholm
Båda två, bröderna Holm

(translation)

It was Christ's ascension, the snow remained despite the spring
I was out playing with the Holm brothers
We came from the Black Sea, passed the Bosphorus
On a stream, on the edge of Tidaholm
Börje Holm was the oldest, two years older than Sören
He chewed tobacco and was the captain on board
He spat into the water, from his place in the bow
It was completely silent, no one said a word
I stood at the back of the raft, in the blue anorak
It got cold and damp as the rain poured down
There was a cat on board, with a necklace around its neck
It was good to have, because a cat hears a lot more
We entered land, and brought the black cat
It threatened to blow up into a storm
Börje had sharpened a stick and filled a bucket with water
When I suddenly caught sight of two men in army uniform
They were born in Hökensås, but lived in Tidaholm
Both of them, the Holm brothers
They were born in Hökensås, but lived in Tidaholm
Both of them, the Holm brothers
I saw them down by the water's edge, I was hiding behind a fir tree
I was the only one who saw them get there
They each had a firearm and aimed at a swan
Which was fire yellow on the feet and beak, otherwise white
One had dark brown skin, as if he came from India
He looked as if something in his nose was bothering him
The other was heavily built, had the butt close to his cheek
O he slowly cocked his rifle
Suddenly the dark one sneezed, and dropped his cap
He bent down to take it, but fell over
Then he bumped into the other, who dropped his gun
O I remember being happy for the swan
The gun fell into the water, and of course it got wet
They took the gun and the hat with them, and left
Then the first drop fell, and I looked up and decided
To fold up the hood and go back
They were born in Hökensås, but lived in Tidaholm
Both of them, the Holm brothers
They were born in Hökensås, but lived in Tidaholm
Both of them, the Holm brothers