Lyrics of Fyrans buss - Tysta Mari

Fyrans buss (original)

Sirener skriker i en stad som är död
Han går gator lika heta som glöd
Lika livlös som husen runtomkring
Han kolla inombords, kände ingenting
Han känner i fickorna
Lika tomma som igår
Ett liv på stampen för han måste ha råd
Bara en dag till av att göra ingenting
Bara drifta, bara finnas till
Han satte sig på fyrans buss
Slöt ögonen och snurrade runt
Den här staden måste vara död.*
Blev så hög att du trillade ner
Blev så hög att du inte vet var du är
Försökte fästa stegen men gatan sa emot
Försökte fästa blicken men allt flöt ihop
För när kemikalierna lagt sig kommer allt igen
När kemikalierna lagt sig flyter det upp igen
En enda känsla att komma bort
En tom hjärna, faller fort
Han såg solen stiga upp
Satte sig på fyran buss
Den här staden måste vara död.*
Rösten knastrade från högtalaren igen
Tåget stannade och folk började gå hem
Han kasta en blick, det var den sista för idag
Tittade sig omkring ingen annan kvar
Kände dörrar, bom överallt
Samlade papper som om det skulle hjälpa alls
Faller man hårt reser man sig inte igen
När man gått in mönstret är det allt man är
Här kommer smärtan igen
Här kommer sorgen igen
Den här staden måste vara död.*
Den måste vara död

(translation)

Sirens are screaming in a dead city
He walks the streets as hot as embers
As lifeless as the houses around
He checked inside, felt nothing
He feels in his pockets
As empty as yesterday
A life on the stamp because he must be able to afford it
Just one more day of doing nothing
Just drift, just exist
He got on the lighthouse bus
He closed his eyes and spun around
This city must be dead. *
Became so high that you fell down
Became so high that you do not know where you are
Tried to fix the steps but the street refused
Tried to fix my gaze but everything floated together
Because when the chemicals have settled down, everything comes back
When the chemicals settle, it floats up again
A single feeling to get away
An empty brain, falls fast
He saw the sun rise
Sat on the four bus
This city must be dead. *
The voice crackled from the speaker again
The train stopped and people started going home
He glanced, it was the last for today
Looked around no one else left
Felt doors, boom everywhere
Collected papers as if it would help at all
If you fall hard, you do not get up again
Once you have entered the pattern, that's all you are
Here comes the pain again
Here comes the grief again
This city must be dead. *
It must be dead